34851 EWALD DAHLSKOG. Sällsynt hänkelvas, Bo Fajans, Gefle, 1930-talet.

Ewald Dahlskog växte upp i Duvbo, Spånga (sedan 1949 Sundbyberg). Han var son till en boktryckare och skapade redan i mycket unga år illustrationer till trycksaker. Som elvaåring påbörjade han en fyraårig utbildning (1905–1908) till litograf vid Centraltryckeriet i Stockholm, 14 år gammal antogs han till Tekniska skolan, nuvarande Konstfackskolan, i Stockholm där han utbildade sig 1908–1912. Därefter (1912–1917) fortsatte studierna vid Konstakademien i Stockholm. Vid examen mottog han Konstakademiens kanslermedalj. År 1918 erhöll han Konstakademiens resestipendium vilket möjliggjorde långa inspirationsresor till bland annat Italien, Frankrike och Tunisien. Dahlskog ägnade sig med samma glöd åt måleri, intarsia-kompositioner, glaskonst, keramik och illustrationer. Han var en arbetsmyra och hade ett omvittnat gott humör och ett sprakande gosselynne. Hans dotter minns hur han i ateljén brukade spela argentinska tangos på en resegrammofon, vissla och måla med en undulat sittande på axeln. Han var en person som både kunde umgås med fiskarbefolkningen i Nordnorge och föra sig i de fina salongerna ute i världen. Det var inte bara hans stora konstnärliga begåvning utan även hans framåtanda, sociala kompetens, och språkbegåvning som bidrog till de stora framgångarna. Det var framförallt de stora dekorativa intarsia-kompositionerna som gjorde Dahlskog berömd utanför Sverige. De var på en gång klassiserande och moderna. Motiven kunde vara hämtade ut historien eller från platser runt om i världen. Bland de mest hedrande stora konstnärliga uppdragen finns de många intarsia-kompositionerna på dörrarna till stora salen i Stockholms Konserthus (1926) och takmålningen ”Såningsmannen” (1923) i Stockholms Stadshus. Finansmannen Ivar Kreuger utsmyckade sitt ”Tändstickspalats” i Stockholm med intarsior av Dahlskog och när han skulle bygga sin bank vid Place Vendôme i Paris år 1932 fick Dahlskog i uppdrag att där utföra två stora fresker och en intarsia. Ivar Kreuger fick aldrig se de färdiga verken då han sköt sig dagen innan han skulle bese sitt nästan fullbordade palats. Verken antogs länge ha gått förlorade, men hittades 2016 i samband med en byggnadsrenovering, vilket blev en världsnyhet[. Åren 1927–1928 utförde Ewald Dahlskog tillsammans med Einar Forseth den konstnärliga inredningen på Chinateatern vid Berzelii park i Stockholm. I takkupolen hade de skapat inte mindre än 1 485 stjärnor, vilket var en exakt kopia av stjärnhimlen vid vårdagjämningen 1870. Stjärnhimlen målades senare över, men återställdes vid restaureringen inför musikalen Cats 1987. Dahlskog finns representerad på bland andra Nationalmuseum, Moderna Museet, Göteborgs konstmuseum, Röhsska museet, Norrköpings konstmuseum och Gävle museum. Utomlands finns hans verk på The Metropolitan Museum i New York, samt på museer i Barcelona, Buenos Aires, Helsingfors, Köpenhamn, Paris, Philadelphia, Wien med flera. Ewald Dahlskog var även initiativtagare till Stiftelsen Konstnärernas Hjälpfond, sedermera Konstnärernas Vänner. Initiativet, som skulle trygga äldre konstnärers försörjning, stöttades av bland andra Prins Eugen. Dahlskog var en av de ledande krafterna inom konstnärsgruppen Optimisterna. År 1919 gifte sig Ewald Dahlskog med Beth Strandmark. Tillsammans fick de barnen Gunnel och Sten. Familjen bodde i en stor våning på Karlavägen 73. Ateljén med det stora fönstret i norr fanns högst upp i huset på Valhallavägen 104. Ewald Dahlskog insjuknade och avled hastigt år 1950.